Skräck...

Japp, NU har vinterkräck sjukan fått sitt fäste hemma hos oss också.

Tycker det verkar som om halva Sverige har drabbats av detta helt
otroligt äckliga symptom. Har ju läst hos en hel del av er, mina kära blogg-

vänner att ni har haft det. Först ut hos oss är min dotter A och som tur

är så, är hon stor nog att fixa sig själv. Min son D har snabbt packat väskan

och flytt hem till kompisar tills faran är över. Funderade ett tag på att

rymma själv, men som mamma så kan man ju inte bara stoppa svansen

mellan benen och fly.

Har däremot tagit 2 st långa promenader med hundarna och tänkt som

så att frisk luft det borde hjälp till som lite motståndskraft...

Eller är det bara jag som absolut inte vill bli sjuk?

Och klänger mig fast vid hoppet att jag klarar mig nog efter som

jag tycker att denna sjukdom är en nära döden upplevelse?

Nu när jag är inne så spritas det både högt och lågt, på dörrhandtag, vatten

kranar ja allt som hon kan ha kommit åt. Tack snälla söta arkitekt som såg

till att vi har två toaletter och gissa om den ena är *låst* för sjuklingen?

Alla sängkläder ligger på balkongen i en svart sopsäck och väntar

på en tvättid nere i tvättstugan.

Jag har gömt mig här vid datorn när jag inte spritar, man kanske skulle

ta sig en whiskey i förebyggande syfte?

Jag fantiserar om att odla siberisk vallmo i år på balkongen,

läste någonstans att det skulle gå bra att krukodla den blomman.

Alltid värt att prova tycker jag.

Önskar er en trevlig helg// Marie