Sex årskalas!

Tänk att det har gått snart sex år sedan jag fick min idé att nä NU äntligen ska jag
skaffa hund. Sedan jag lärde mig att prata har jag önskat mig en hund vid alla jular
och födelsedagar, men det blev ingen.
Så blev man vuxen och flyttade hem ifrån och fick man och barn. Blev ensamstående
mamma...

Men som sagt för sex år sedan tänkte jag att nej nu finns det inga hinder längre.
Jag och mina två *ungdomar* lånade hem en tjock rasbok ifrån biblioteket och
det tog väl ca en vecka innan vi vart någorlunda överens om vilken ras som skulle
passa oss bäst.
Hunden skulle inte dra för mycket så att alla kunde gå ut med den, vara sällskaplig,
ingen en mans hund osv.
Sen började jakten på kennlar som hade några kullar på gång.
Vi fick kontakt med en tjej som heter Birgitta, som då bodde ca 3 km ifrån oss och av
henne fick vi låna en 4-årig cavalier dam vid namn Robin får att känna oss för om det
verkligen var den rasen vi ville ha. Efter att ha fått låna Robin i en månad så var vi så säkra
som man kan bli.
Det var en Cavalier King Charles Spaniel tik vi ville ha...

... och det har vi aldrig ångrat så mycket som en endaste minut. Inte änns när

regnet står som spön i backen. För hon är så högt älskade av oss.

Hipp, hipp, hurra!

Idag fyller min ena hund, Yuna 6 år. Vi ska ha hundkalas, ja jag är nog lite knasig,

men det bjuder jag på. Så på lördag så är deras bästa kompisar bjudna. En schäfer

hane, Jonas, en korsning av västgöta spets och pappillon tik, Chessie, en cavalier tik

Eimi och en bulldog hane, Tyson.

Så då blir det glada skall i lägenheten och dregel på golvet...

Det kommer att bjudas på pannkaks tårta och tuggben, dock inga ljus i tårtan att blåsa ut.

Vi på två ben får te och kaffe med dopp.

Om jag bara sätter i gång att baka vill säga.

Glatt skall ifrån Yuna och Marie!