Maktlös

Tidig morgon. Det ringer på dörren... Går för att öppna och funderar snabbt vem kan det vara?
Utan för står en granne, Herr G han ser helt färdig ut på alla sätt. Vänster öga är helt uppsvullet och blåsvart.

Dagen innan sitter han i sin bil körandes emot hemmet i lugn och ro.

Han har jobbat hela dagen och längtar bara hem. Men först stannar han till i en av Stockholms södra förorter för att handla och ta ut lite pengar på en bankomat. Det är ca 5 km kvar till hemmet.
Strax före ett övergångställe kommer en kille ut vinglande på gatan så G sänker farten och tänker stackarna är sjuk och i samma sekund som bilen

står stilla kommer ytterligare en kille springandes

och rycker upp förardörren och kör in en pistol rakt upp i vänster öga på G, HIT MED ALLT AV VÄRDE...!!!

Resten som G säger ligger i fullkomlig dimma. Jag ser att chocken sitter i fast det

har gått drygt ett halvt dygn. Han har uppenbarligen inte sovit något under natten.

Pengar, plånbok med alla id-handlingar mobil mm är borta det är väl illa nog det.

Men känslan... Ångesten... Det kommer att ta tid för G att känna sig trygg i vardagen igen.

Hjälper honom med diverse småsaker som att gå i god för att han är han.

Så att pengar kan kommas åt. Kolla att allt har blivit spärrat. Byta lås så att

inte sk*tstövlarna kan göra inbrott med nycklarna dom tog. Ja, det tog mer

en hela förmiddagen att åka runt och ringa alla ställen.

Ja, tills i morse ville jag inte tro att sådant hände: Att man sitter i sin egen bil och blir

rånad och överfallen. NU SÅ VET JAG ATT DET HÄNDER!

Känner mig arg, ledsen men framförallt så MAKTLÖS! Vart är vi på väg?

Marie