Varmt Välkommen till min blogg

Varmt Välkommen till min blogg! Här skriver jag om balkongodling, blommor, böcker, natur, hunden, pyssel, vardagliga ting, bak och mat mm.
Det skulle göra mig glad om du lämnade ett avtryck efter dig så att jag vet vem du är och att jag kan hitta till dig.

torsdag 21 maj 2009

Karin Larsson

Vi har väl äntligen börjat att inse att Karin Larsson var en mycket duktig konstnär och formgivare som tillsammans med sin man Carl Larsson inrede ett helt hem i Sundborn, Lilla Hyttnäs.
Karin föddes den 3 oktober 1859 i Örebro.
Karin gick ibland annat Slöjdskolan och Konstakademin i Stockholm men som kvinna vid denna tid så var inte en egenkarriär speciellt vanlig.
Karin och Carl träffades under 1882 i Frankrike och dom förlovade sig samma år.
Tillsammans får dom 8 stycken barn och först 1901 flyttar dom för gått till Sundborn.


När Karin och Carl ville ha en servis som passade deras tycke och smak så målade dom helt enkelt en själva. Likadant var det med dukar, gardiner, handdukar, barnkläder, vuxenkläder och möbler. Jag slutar aldrig upp att tänka, vilken kvinna! Mycket av detta var nog möjligt för att Carl och Karin verkligen älskade och respekterade varandra.

Här är en så fin men ändock enkel broderad och sydd kudde som mycket väl fortfarande är helt i tiden.
Tänk om man hade fått känna denna otroligt talangfulla och kreaktiva kvinna som medans hon gjorde dessa fina alster skötte om ett helt hem med barnafödslar och graviditer samt utan alla våra hjälpmedel som tex tvättmaskin. Tänk er själva! Bara att få känna av Karins energi skulle kunna gjort underverk med kreaktiviteten. Sy och ändrade alla kläder, lagade mat till många efter som dom ofta hade gäster som kom långväga ifrån och även behövde sova över. Ritade barnsängar, hyllor, bord ja alla möjliga sorters möbler som fyllde sin funktion. Även ett flertal tillbyggnader gjordes för den växande familjen.
Fixade i trädgården så att det fanns både bär, frukt och grönt.
Eftersom Karin och Carl hade bott i Frankrike så hade dom tagit till sig alla färska grönsaker och kryddor som fortfarande var konstiga för gemene man att använda i matlagningen. Även att våga gå stick i stäv med tung och mörk inredning som var hett, så lyckades dom verkligen att få till ett eget välfungerande och ljust hem, med smarta lösningar, det vi idag kallar compact living.
Det är ju tackvare Carl och Karin som Sverige har blivit så känt för den ljusa nordiska stilen.
Här sitter Karin vid en av sina vävstolar.

Hemvävt dynfodral till kökssoffan.
Ja blir ni lika intresserade som mig utav Karin så rekommenderar jag denna bok.

Det finns även en bok som heter Karin och blommorna på Sundborn ifall man vill läsa mer om hennes trädgård.
Ni som bor i Malmötrakten kan gå på ”Karin på Sundborn” på Katrinetorps gårds hittills största satsning på en utställning som pågår tom 14 oktober 2009.
Ja, jag tror jag har blivit kär i denna begåvade kvinna.
Vi hörs!

21 kommentarer:

Ullis/Leva på landet sa...

Det var verkligen en driftig kvinna. Tänk så mycekt hon gjorde på sin tid. Skulle ha varit kul om hon levt nu.

Kram Ullis

Mitt skabbiga chica hus sa...

Hej Marie!

Ville bara kika in och önska dig en riktigt mysig helg!

Saknar dig på bloggen...;o)

Kramar
Mia

Therese sa...

Så fängslande livsöde hon verkar ha haft, du får en verkligen nyfiken på henne som person och på boken - måste nog ta och låna den... Stor varm kram!

Thorins Trädgård sa...

Helt fantastiska detaljer, jag visste inte att de var så kreativa på så många områden.

Värt att åka på besök.

/Marit

Hemmalycka sa...

Vilken fantastisk kvinna, ja nu blev jag sugen på att läsa den boken. Tack för tipset.
Trevlig helg
Kram Åsa

Bella sa...

Vilket inspirerande reportage...längtar till ledig stund i hängmattan...då man hinner njuta av en bok...
Tack för boktips och för att du inte gett upp hoppet om inlägg ifrån mig!
Kram,
Bella

Bloggullet sa...

Jag har länge beundrat Karin Larsson och deras hem, det är så fantastiskt att hon kunde skapa allt det fina och att hon var så kreativ.
Ha en skön helg.
Kram

Susanne sa...

Hello Tekla Maräng en livsnjutare bara det är ju posetivt, tror du har helt RÄTT i ditt inlägg om Carl o Karin dom visade varandra respekt o älskade varandra, med allt vad detta innebär som vi glömt i dag. Ja man kan bli helt förälskad i henne,jag är en bokälskare så klart denna är i samlingen,det är en livsnjutarbok. Din blogg gillar jag kommer nog att tassa in litet då o då o NJUTA, har ingen egen men njuter hos andra o tackar för dessa goa stunder Kram till helgen....Här kommer ett litet fel att bli begånget. det är inte susanne som skrivit detta ?????? Ja ja hon är min dotter så jag sänder

Lilla Eken sa...

Håller med, blir väldigt inspirerad av Karin jag oxå.
Kram

Katinka sa...

Jag älskar verkligen den nordiska ljusa stilen så jag känner också tacksamhet inför dessa våra storheter.
Har ett litet pris till dig inne hos mig förresten.

gulle hexan sa...

heeej kära tekla marie:)
tack för underbara fina fotos..:)
vilken otroligt fin klematis du har.. så skör o spröd å vacker,,:)

o stort tack för du skrev om karin larsson.. jag håller med dig verkligen! om att hon va otroligt duktig.. o hon har gjort så mycket fint.. :)
jag ska allt försöka få tag i den boken. om henne..
Stor kRAM!!
jag kan nu alafall göra *lite* med min hand.. men så drygt det varit..ush.

♥ cloudberrie ♥ sa...

Älskar Sundborn & Karin/Carl Larssons stil! jag måste kolla om biblioteket har denna bok. tack för tipset!

trevlig helg!

Kram från Eva

Hanna sa...

En duktig kvinna.
Jag har aldrig varit på Sundborn, men hoppas verkligen att jagh i sommar skall få möjlighet att åka dit.
Hanna

Lallis - liv och leverne sa...

Intressant. tack för det, vännen:)
kram Lallis

Therese sa...

Ibland behöver man sådana "bara vara dagar". Själv skulle jag gärna ta en sådan, har varit fullt upp idag, men både vaccination och shopping har fallit väl ut :-) Nu är det middagsmat som gäller!

Trevlig kväll vännen,

Kram Theres och en busig Lura

Viola sa...

VIlken kvinna...så duktig och synd att hon var tvungen att stå tillbaka som brukligt var på denna tid...ska faktiskt besöka både C.L gården och Selmas hem i sommar...hoppas du njuter av ledigheten och vet du att vinet smakade extra gott igår...:-) KRAM

Hon med klackarna sa...

För att inte prata om hur mysigt deras hem var! Varit på Sundborn några gånger å skulle gladligen kunnat bosätta mig i huset! ;o) Väl värt ett besök om man har vägarna förbi.
Kraaam!

Mitt skabbiga chica hus sa...

jajamensan, receptet finns i piece of cake boken så det är bara att baka på. Smarriga som attan, fick i mig minst fem;o)

Kram Mia

Katta sa...

Ja vilken fantastisk kvinna hon var! Tänk om man hade hälften av framåtandan och orken som hon hade och som du säger på den tiden var det ju inte så okej att kvinnor gjorde så. Kudden har jag aldrig sett förr men den är ju helläcker.Tänk om hon levt idag då kanske hon hade varit driftig inspirationsbloggerska med på köpet. Ha en bra helg, kram Katta (p.s.tovar för fullt d.s.)

Beas sa...

Vilket härligt inlägg...jag har de senaste dagarna helt gott upp i deras liv och leverne och läst och sett mycket från deras hem. Ändå har jag aldrig varit där och kikat, men det får bli ett semestermål känner jag.

Igår läste jag också en journalists blogg. Hon kände någon som var en släkting till dem och det gjorde att hon fick ligga i Carl Larssons säng och sova och hon har tagit kort från själva sängen och det är precis som det ser ut som på en av målningarna. Surrealistiskt! Och väldigt, väldigt avundsvärt. Hon sitter i den sängen och BLOGGAR. Vilken grej!

Stolarna, skåpen, allting...ANVÄNDS av henne och hennes familj och Larssons släktingar. Det känns lite vårdslöst, även fast man ju förstår att de får göra vad de vill med sakerna eftersom det är deras arv.

Sjabbig men chic sa...

Ja, otroligt kreativ det får man då säga. Och fint blev det också. Å andra sidan så fanns inte Ikea eller duka eller...;)

Kram Lisa